Hittade följande text insmugen i min
måndagslista efter att ha lämnat bloggen oövervakad några ögonblick:
Sist men inte minst vill jag också slå ett slag för Vredens druvor. Här har ni en tegelsten som man gladeligen sträckläser. Fylld till bredden av färgstarka personporträtt och ångest inför teknikens frammarsch i den amerikanska södern. Svält, våld, politik, ja, nästan allt man kan begära finns insprängt mellan de sköra pappskivor som utgör vredens utsida. Som grädde på moset får den mig alltid att tänka på det gamla ordspråket om druvans vrede som gör sig påmind på utvalda söndagsmornar.
Så lömskt! Tur att man har ögonen med sig. Ja, ja, eftersom jag också råkar tycka att John Steinbecks
Vredens druvor är en hejdundrande bra klassiker, så får jag väl göra ett tillägg till måndagens lista. Men bara för den här gången!
 |
Bistra miner i Vredens druvor |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar