Score!

Plötsligt så händer det. Efter en rad besvikelser hittar jag en Sarah Dessen som jag faktiskt fastnar för! Bokens teman - utanförskap, självbild, familjerelationer - känns igen från Dessens andra böcker. Huvudpersonen Macy är en typisk Dessen-karaktär; duktig tjej som efter sin pappas död håller sig själv och sina känslor i schack med järnhård disciplin, både i skolan, på fritiden och i relationen med pojkvännen och supergeniet Jason. Givetvis når det hela en punkt då Macy inte längre kan eller vill kontrollera allt. En utlösande faktor visar sig vara den snygge Wes, som inte alls är Macys typ men som kanske har mer gemensamt med henne än vad hon först tror.

Ja, jisses, här får Dessen verkligen till det. Karaktärerna Macy och Wes funkar så bra ihop. Äntligen blir det lite kemi och inte bara en ljummen välling av "tonårsproblem". Det pratas en hel del i boken och det på ett bra sätt. Dialogerna är faktiskt stundtals riktigt lysande. Synd bara att den svenska översättningen är så stelbent. Mitt perfekta liv funkar inte alls lika bra som originaltiteln The Truth About Forever. Och, nej, "hjärnlägret" är inte en ok översättning av amerikanskans Brain camp. Inte heller "mobil villa" (trailer home). Jag är också lite tveksam till att en 17-åring - hur ordentlig hon än är - "utövar" yoga. Man får känslan av att det inte lagts så mycket krut på just översättningen (det kanske gäller för ungdomsböcker i allmänhet?) och det är ju lite synd på så rara ärtor och en så viktig publik.