Älskade Bernadette

Jag har lite svårt att pinpointa Where'd you go, Bernadette? Brevroman? Komedi? Pop lit? Oavsett vilket gillar jag den verkligen! Historien om Bernadette pusslas ihop bit för bit av dottern Bee. Ett brev här, ett mail där, ett antagningsbrev, en tidningsartikel, ett medicinskt utlåtande. Läsaren bjuds på olika glimtar av Bernadette (typisk Jean Brodie-karaktär!); galen hemmafru, älskad mamma och legendariskt arkitektgeni, men även om hon förblir lite suddig i kanterna tappar man absolut inte intresset för henne.

Maria Semple, manusförfattare extraordinaire med en tidigare roman i ryggen (This one is mine), lyckas med konststycket att skapa en kvinnlig karaktär som står för sig själv. Bernadette är liksom sin egen kvinna. Visst är hon en kick ass mamma, ett geni och en värdelös hemmafru, men hon låter sig aldrig reduceras till en enda roll. Utan att be om lov är hon helt enkelt stark, neurotisk, självcentrerad, oberoende - allt på en gång. Kanske är det här en äkta feministisk karaktär? Jag vill definitivt ha fler Bernadettes i mina böcker i alla fall!